En fin sång som är en av mina favoriter, nu av skrivandet så kom den upp för mig, "Bara i dig". Att få stanna till. https://www.youtube.com/watch?v=wEBaJelDdBM
Du fina och mysiga Saknad är du. Du kommer alltid finnas i våra hjärtan, för en plats du lämnat men många minnen du gett oss att minnas. Tro fast i kyrkan bland våra bröder och systrar. Duktig att spela orgel, kanske spelade du fler instrument men just nu kommer jag inte ihåg. Baka mjuk kaka i bagarstugan. mmmmm Farmors mjuk kaka.
Vist har vi lika händer :) fina och starka naglar, jag har fuskat lite med nagellack <3
När jag ser på mina händer tänker jag på dig.
Jag ska rama in den fina bilden på mina händer som håller i din varma.
styrkevinge. Ja nu är du en ängel.
Jag kan bli en gåtfull mänska ibland har jag märkt och de kan krångla till de, talar eller skriver i gåtor, avslutar inte de jag ville ha fram ibland vågar jag inte skriva de jag vill få fram men ändå vill jag få ut något kort. Eller så brukar jag tro att folk kan lista ut de, jag gör så automatiskt. Ett exempel när jag skrev ett kort ord på Facebook, jag skrev: - adjö! och sen nästa dag hade jag fått fler oroliga meddelande... Nej va hemsk ja kände mig!! Jag skrev ju bara "Adjö" för att jag skulle stänga av och gå och göra något annat....
Ja och så blev de också denna gång när jag skrev: - Hej då! snart ses vi igen men hemma i evigheten <3 :).........Oj så fel de kan bil! Jag menade ju farmor <3
Här kommer en fin liten berättelse.
Vännen min
Ligger och sover i sängen med knäppta händer.
-mmmm vännen min ...... kom nu ...... mmmm ....... Amen......
Det går bara en liten stund kanske inte ens en minut känns de som. han vaknar och han försöker sätta sig upp och de är då han ser mig sittandes en liten bit bort på en stol bredvid farmor.
- kom hit. säger han till mig. Han sitter nu på sängkanten så jag går till honom och sätter mig bredvid. Medans han kramar om mig lite och jag honom säger han fler gånger.
- Vännen min.... Vännen min. Han håller nu i mina händer.
- Så kalla händer du har. Säger han och värmer mina.
- Ja va bra att du har så varma händer så du kan värma de farfar. När vi sitter där och små pratar ser han farmor som ligger där borta i sängen.
- Vem ligger där? frågar han.
- Hon är ju din som ligger där. Han nickar me och frågar.
- Sover hon?
- Ja, hon sover. Jag klappar på farfars knä och går och sätter mig bredvid farmor.
Farfar ställer sig upp, jag försökte först komma och hjälpa honom men man tar sig fram genom att hålla sig fast i möblerna han möter i sin vandring fram. Han sätter sig på fåtöljen som står just bredvid henne och ser där hon ligger och andas sen ställer han sig upp och stryker sin hand mot farmors kind.
- Vännen min... mmm. Sen tar han hennes hand i sin. När de gått en lite stund och har små pratat me henne medans han stryker handen mot henne. så säger han.
- Nu tar jag och lägger mig. Säger han tillslut och går samma väg tillbaka. När han lagts sig somnar han om igen väldigt fort.
Kärleken tröttnar aldrig utan består.



Fint skrivet Marita ��. Kram
SvaraRaderaTack Anette <3
Radera